Lokalproducerat och hållbart är begrepp som ofta hörs i sammanhang där livsmedelsproduktion och konsumtion diskuteras. Men vad innebär det att producera och konsumera livsmedel hållbart? Vilken betydelse har egentligen matens ursprung? Det diskuterade vi under ett frukostseminarium under rubriken Men vad ska vi äta då?

I samband med SEE-hållbarhetsvecka arrangerade projektet ett seminarium med fokus på hållbar livsmedelsproduktion. En fråga som engagerar och väcker många tankar. Caroline Blomquist, Umeå universitet, och Hilda Runsten, LRF, delade med sig av hållbarhetsperspektivet på global och lokal nivå.

– Även om vi inför en vegetarisk dag i veckan kommer vi inte att hamna på samma låga köttkonsumtion som på 1950-talet”, menade Caroline Blomquist.

Med välfärden ökar vår livsmedelskonsumtion. Vi har råd att köpa mer mat, och exklusiv mat som animaliska produkter. Dessutom kastas var femte matkasse enligt statistik. För att vi har råd med det. Men det innebär inte att jorden har råd. Den snabba befolkningsökningen innebär att vår odlingsbara mark kommer att halveras fram till 2050, jämfört med 1970. Ekvationen är tydligt ohållbar.

Vilka åtgärder kan vi ta till för att dra vårt strå till stacken? Som konsument och inköpare behöver vi fundera över vilken väg maten tagit för att landa på vår tallrik. Vi behöver väga märkning mot urpsrung. Till exempel är ett svenskt äpple, som inte är ekologiskt odlat, ett bättre miljömässigt val än ett importerat ekologiskt äpple. En väg att gå är också att börja rikta blicken för klimatsmarta vegetariska proteinkällor, som bovete, quinoa och ärt- och baljväxter. Livsmedel som kan odlas på svensk mark och gynnar våra egna bönder.

Efter att ha tagit del av det globala helhetsperspektivet riktades fokus mot ett nationellt och mer lokalt perspektiv. Hilda Runsten visade på att Sverige jämfört med många andra länder ligger på en bra nivå gällande klimatpåverkan och behandling av djur. Importen av livsmedel höjer siffrorna för Svensk klimatpåverkan. Konsument och inköpare behöver lära sig skillnaden på kött och kött och avgöra vad livsmedlet faktiskt ger i förhållande till klimatpåverkan och kostnad.

– Sveriges livsmedelsproduktion är jämfört med övriga delar av världen väldigt klimatsmart. Vi har ett jordbruk vi kan vara stolta över, och genom att välja svenska jordbruksprodukter minskar vi svensk klimatpåverkan, menade Hilda.

Presentationsunderlag från seminariet
Hållbara globala livsmedel, Caroline Blomquist, UMU
Svenskt jordbruk och hållbarhet, Hilda Runsten, LRF